Arkeologbesök i Umnäs

 

 

Ett 50-tal personer hade samlats i Umnäs församlingshem när arkeolog Susanne Sundström berättade om fornlämningar och –fynd i Storumans kommun. Stig-Ove Gustafsson berättade om samernas och nybyggarnas transportmedel i gångna tider. Som arrangörer stod Länsmuséet, Vuxenskolan och Hembygdsföreningen Gratian och föreläsningarna ingår som ett led i ”Alla tiders Storuman”.
Inlandsisen, det 3000 m tjocka istäcket, var borttinat  för ungefär 9000 år sedan och från den tiden och framåt finns fynd och fornlämningar i Storumans kommun. Vid Stora Tjikkiträsket finns lämningar och spår efter vinterhus och kokgropar. Vid Gräsvattnet, vid norska gränsen, finns spår av bebyggelse från 8000 år sedan. Många boplatser har funnits efter Juktån liksom vid Umnässjön. Tack vare den lag  om fornlämningars bevarande som funnits ända sedan 1600-talet och moderniserats 1942  har inventeringar gjorts innan älvarna reglerades.
Föremål av flinta visar på utbyte med människor från andra håll.
Samer har funnits i vårt område så långt tillbaka som det går att följa dem. Vid Atoklinten har hittats gravar, härdar, stalotomter och offerplats samt bengömmor. En intressant iakttagelse som arkeologer har gjort är att vid gamla härdar finns i regel smörblommor!
Vid sjön Storuman har hittats ett fynd som visar hur samerna haft rituella begravningar av björn.
Susanne Sundström informerade också om läroboken SPÅR som Västerbottens muséum och  hembygdsförbund har gett ut till länets grundskoleelever.
Utan tvekan har vi behandlats rätt styvmoderligt här i norr av historikerna! Först under senare år har vi fått belägg för att också vår landsända har en intressant historia ända från stenåldern.

Stig Ove Gustafsson med förflutet inom skidsporten i Tärnaby, men även internationellt, vet det mesta om skidor och deras historia. Han tog oss med på den utveckling som skett från Kalvträskskidan, 5200 år sedan, och framåt. Olika skidtyper har funnits. I skogslandet med lös snö behövdes breda och långa skidor. I fjälltrakterna där snön var hårdare hade de en annan form. Samernas ackjor hade samma konstruktion som båtar. För de nybyggare som inte hade häst var skidkälken ett måste för transporter av ved och hö. Ja, även vid handelsresor till Norge, användes den. Olika begrepp vid timmerkörning som skotning, surkkörning och parkörning fick sin förklaring och bland deltagarna fanns det några av den äldre stammen som nickade igenkännande.
Stig Anderback tackade föreläsarna och de personer från hembygdsföreningen som ordnat med kaffe och servering.

--------------------------